Först på 1600-talet tog Australien sin plats på kartan. De första som kom hit var från Nederländerna, men britten James Cook var först med att upptäcka Sydney. Han landsteg i april 1770 och med sig hade han den svenske botanikern Daniel Solander lärjunge till Carl von Linné som utforskade floran.
Sydney är trots sin storlek med sina 5,5 milj innevånare en grön och ren stad, inget klotter så långt vi kunde se. Vänstertrafik gäller. Alla restauranger och kaféer är enligt lag tvungna att erbjuda gratis vatten även för påfyllning av egen medhavd flaska. Det finns gott om offentliga rena toaletter, alla gratis. Vi nyttjade ofta stadens spårvagnsnät. Ett mycket praktiskt sätt att ta sig fram på. Vid varje hållplats finns en stolpe med ett betalsystem. Som turist kan man ”blippa” med sitt kort och kliva på. Väl framme gör man samma sak dvs man ckeckar ut. Tre km kostade ca 14 sek. Vi tog även en dagstur med buss ”hop on hop off”.
Det berömda operahuset är stadens signum. 1959 påbörjades planeringen. Byggnaden ritades av den danske arkitekten Jörn Utzon. Tyvärr kantades projektet av problem och förseningar pga den komplicerade konstruktionen. Det ledde till att Jörn Utzon lämnade Australien och återvände aldrig. Huset består av tre byggnader som ser ut som segel och är täckta av över en miljon glaserade klinkerplattor tillverkade av lera bruten i trakten kring Ekeby i Skåne.
Operahuset invigdes 1973. Här hålls operor, konserter och olika sorters shower. Sydneys operahus finns med på Unescos världsarvslista sedan 28 juni 2007.
Tyvärr förorsakade coronaviruset en del ändringar i vår resa. Två dagar före ombordstigning onsdagen den 5 februari fick vi meddelande om att vissa länders hamnar inte tog mot kryssningsfartyg. Detta innebar att vi inte kunde gå i land på 4 tilltänkta öar. Rutten blev ändrad och vi fick i stället tillbringa 2 dagar i Nya Zeeland och 1 dag i Eden, Australien. När vi nu ser vilka problem andra kryssningsfartyg haft var vi trots ändringen lyckligt lottade. Man imponerades av logistiken när ca 3.000 passagerare skall gå iland under dagen och det är ca 20 olika utflyktsmål. På kajen kunde det stå 20-25 bussar. Alla utflykter är numrerade och det gick smidigt till för alla att hitta rätt. När folk återvände från utflykterna väntade personal på piren med små kalla handdukar och pappersmuggar med iskallt vatten. Därefter fick man sprita händer innan man gick ombord. Det var sedan samma procedur som på flyget, att röntga väskorna, dock tilläts vattenflaskor.
Kortnyckeln med viktig information används även som id och skannades både när man lämnade fartyget och när man kom tillbaka. På så sätt kollades att ingen saknades. På en del destinationer gick vi i land och hittade egna aktiviteter men på Noumea, Fiji och Taruanga deltog vi i utflykter anordnad av rederiet. Bussrundturer med proffsiga guider gav en bred och intressant information om deras samhälle, natur och kultur. På Fiji besökte vi även ett högt vattenfall långt inne i djungeln. Trots ändrad rutt har vi njutit av många härliga dagar med sol, värme, lite blåst och regn nattetid. Efter kryssningen återstod en lång hemresa men det var det värt! Nu finns bara minnena och bilderna kvar och när viruset väl har lagt sig börjar planering av nästa äventyr.