Där i skogen kunde jag äntligen andas frid och ro, hjärnan lättade och spänningar i kroppen började släppa. Visst var jag rädd i början att sova ensam i skogsbrynet. Det var så många nya ljud som var mig helt obekanta nattetid. Någon naturmänniska har jag aldrig varit. Jag lärde mig att skogen tystnade vid samma tidpunkt varje natt och vaknade vid samma tidpunkt varje tidig morgon. Inte många timmars sömn – ändå var jag mer utvilad än i lägenheten. Tranornas skrik och råbockens råa råmande var otäcka att vakna till, innan jag kom på att det var från dem. En lokatt smög förbi mitt tält ett par mornar. Jag höll andan. En del mornar vaknar jag av mysigt klapprande hästhovar. Det är en granne över skogen som har några gotlandsruss som kommer förbi. Häftigt! Jag har lätt att bli bekant med djur, som uppvuxen på bondgård, så hästarna och jag gillade varandra direkt.
I närheten ligger en liten sjö, dit tar jag min lilla uppblåsbara roddbåt för en tur ibland.
Nog är det ett riktigt smultronställe alltid, för precis utanför min husvagnsdörr är det en matta med smultron. När midsommarafton kom dök skogsägaren upp med en älgfile, som jag tog mig an. Han gick till skogen och plockade kantareller, som jag sedan gjorde en sås av och så fick vi smultron med grädde till efterrätt. Skogsägaren har en katt som nattetid föredrar en mossbelagd stor sten, precis utanför min dörr. Det är som om vi håller varandra sällskap om natten. In vill den inte komma och jag är ändå pälsallergisk, så det passar mig bra. Ibland kommer ägaren med sin traktor och då fikar vi ihop, kanske är det något som ska lagas och jag får litet sällskap på området.
 
Finns inget skönare än att andas frisk luft, vakna med livet i skogen och sätta sig utomhus på min portapotti (med draperier) och känna frid. Att leva i det lilla och nära i naturen ökar kärleken till livet. När det är som bäst. När hösten kom bjöd markägaren med mig till hans Lärkskog, så jag fick plocka kottar. Träden är inte städse gröna och det blev en annorlunda upplevelse visuellt. Av dessa gjorde jag oss en varsin dörrkrans till jul. Vad man ska tänka på är att man måste vidfråga markägaren om att få ha sin husvagn eller tält där längre än vad allemansrätten säger. Man får inte skräpa ner och man får inte göra sina naturbehov i naturen. En portapotti är att föredra. Vet du inte vad som gäller, rekommenderar jag dig att läsa på om allemansrätten. En kamera och kanske något att spela in ljuden med, kan vara kul att ha till vintern, när man flyttat hem igen.